USA 2010, Regi: David Fincher (Sony)
Välspelat om Facebooks begynnelse
En hypad, kanske något uttjatad film, som det skrivits spaltmetrar om. Men jag kan inte låta bli att dra det ett varv till. Grundstoryn, som är halvdokumentär, är okomplicerad. Mark Zuckerberg är en ung spoling som är med och grundar Facebook. Vi följer hans vedermödor att sjösätta projektet, lansera det och hitta samarbetspartners. Men det kluriga i filmen är inte så mycket datorer, teknik och ”nörderi” utan det tragikomiska – eller i vart fall ironiska – i att Zuckerbergs egna relationer IRL krackelerar.
Tematiken känns nästan som ett profetiskt ord från den många gånger samhällskritiske regissören Fincher som ofta tagit upp aspekter av moderna problem till filmisk genomlysning. Tempot går i rasande fart, det är välspelat, intrigen fungerar och det hela är väldigt medryckande. Men också tankeväckande och småtragiskt. Alla FB-användare får sig en tankeställare: Vem är jag på webben? Hur hanterar jag gapet mellan idealbilden jag vill visa upp och verklighetens skröplighet? Har jag sanna relationer både på och utanför nätet? Och: Vem litar jag på?
Det fanns en man för ca 2000 år sedan som gav oss många goda råd om hur vi ska hantera livets bräcklighet. Misstänker att många av dessa kloka tankar går att applicera på fenomenet ”Fejjan” under 2000-talet…
Carl-Johan R Freed