Påven Johanna

Die Päpstin, Tyskland m fl 2009, Regi: Sönke Wortmann (Paramount)

En skröna?

2011 saligförklarades Johannes Paulus II. Men – tänk om påven varit en kvinna istället? Vad hade hänt med kyrkohistorien då? En intressant tanke som behandlats i Donna Woolfolk Cross roman. I filmatiseringn av boken får vi följa den hemliga resan för henne som förmodats vara den enda kvinnliga påven.

Trovärdigt? Vet inte men det är onekligen en fascinerande teori. Eller så är det en feministisk, postmodern efterkonstruktion där man läst in för mycket ”baklänges”? Eller är det helt enkelt bara en skröna om en nödtvungen sanning i en tid då kvinnor för att nå sin potential tvingades göra om sig till män? Svårt att bedöma. Jag har i alla fall läst boken som ju ger mer plats för diverse utvikningar och beskrivningar än vad filmformatet tillåter. 

Form- och stilmässigt är filmen lite som ”Luther” från 2003. Tematiskt och innehållsligt påminner den en aning om ”Rosens namn”, ”Da Vinci-koden” och ”Arn”. Habilt gjort, men aningens TV-filmsmässig feeling och med mestadels okända aktörer. Och visst är det irriterande att medeltiden alltid ska beskrivas som så mörk och kvinnofientlig. Bibeln finns i varje förtryckares hand! Men ljusglimtar finns; exempelvis kloka munkar som står upp mot ett orättfärdigt patriarkat.

Oavsett sanningshalten, så är ”Påven Johanna” en smått imponerande framgångssaga à la Jeanne d´Arc – en helt otrolig färd för en enskild individ! Filmen släpptes direkt på DVD, och finns i välsorterade DVD-butiker.

Carl-Johan R Freed