Pope John Paul II, It/Pol/USA 2005, Regi: John Kent Harrison (Noble)
Helgon eller bakåtsträvare?
En filmatisering som gjordes parallellt med ”Karol” (som jag skrivit om i Dagen tidigare). Vilken är bäst? Det är dött lopp beroende på tittarens preferenser. Två versioner som lägger olika betoningar på sin huvudperson. Den här känns mer amerikansk, något glorifierande, och ganska raskt berättad med TV-filmskänsla. Vi ser flera kända ansikten, som t ex Jon Voight som påven (för en yngre publik mest känd som Angelina Jolies pappa!). Han är mycket porträttlik och hjältemodig och får mig som tittare att nästan själv vilja bli katolik…
Genom skickliga klipp mellan nyinspelat och arkiv lyfts särskilt det politiska engagemanget, t ex då JP möts av respekt från Polens och Sovjetunionens ledare. Kanske han rent av är en av orsakerna till att kommunismen faller? Bra att marxismens materialistiska grundsyn avslöjas. Det blir tydligt att denna filosofi inte går att förena med kristen tro.
Det är intressant att det finns TVÅ filmbiografier om denne påve – särskilt som de båda målar upp bilden av en betydligt mer omtyckt och betydande ledare än vad svensk sekulariserad media tyckts tro. Tiden får utvisa om nuvarande Papa också föräras en eller två filmer…
Carl-Johan R Freed