Sverige 2012, Regi: Karzan Kader (SF)
På flykt
Några irakiska pojkar får för sig att fly till Amerika och slippa från det hopplösa livet i ett land präglat av konflikter. Ska de lyckas?
”Bekas” är ett rörande försök att förstå varför människor trots kärleken till hemlandet och sin egen kultur ändå – i oro och ångest – till slut väljer att bryta upp. Eller snarare tvingas till detta…
Filmen väcker också frågor till mottagande länder: Kan alla som kommer tas emot? På vilka grunder? Vilka skäl är godtagbara?
En annan aspekt av filmen är det tragiska i att det är de starkaste som vinner, vilket skapar ytterligare knepiga moralfrågor i globaliseringens tidevarv. Ska vi verkligen aktivt hjälpa de som har pengar eller av egen kraft kan lyfta sig ur sin situation på bekostnad av de som inget är eller har. Eller är det något gott att åtminstone hjälpa någon enda? Här måste var och en själv ta ställning.
”Bekas” är en svenskproducerad film inspelad i autentiska miljöer, lite som Josef Fares mix av politik, kultur och humor i en salig blandning. Vi ser bl a en komisk scen från en moské. En parallell till kristna motsvarigheter i västerländska filmer när barnen bara apar efter de vuxnas böner och riter medan tankarna är någon annanstans. Modigt skildrat!
Men tonen växlar, exempelvis i en nagelbitarscen med en trampmina. Vips förflyttas vi till den bistra verkligheten i krigets Mellanöstern. Men, oroa er inte – likt ”Superman” i USA som killarna beundrar överlever de. Mer ska jag inte avslöja. En finstämd verklighetsskildring med en gnutta fantasi varvat med socio-politisk kritik. Detta är en liten barn- och ungdomsfilmspärla oavsett ålder!
Carl-Johan R Freed