The Boss Baby, USA 2017, Regi: Tom McGrath (Dreamworks)
Animerat för stora och små
Här är sonens stora favorit från 2017. Sjuårige Tim har hört att den mest slitstarka formen i naturen är triangeln (ungefär som treenigheten!). Pappa, mamma, barn. Han lever det perfekta, harmoniska livet med sina föräldrar. Men så händer katastrofen. Han ska få ett SYSKON! Sedan följer en festlig, fantasifull skildring sedd ur grabbens ögon om vad som sker när storebror krisar eftersom babyn får all uppmärksamhet. Enligt Tim är nämligen lillbrorsan en uppkomling med ett hemligt uppdrag att ta över hela familjen, en spion från den himmelska baby-fabriken.
En superhärlig scen i början visar till tonerna av frasen ”I’m in heaven” från klassikern ”Cheek to cheek” hur bebisar sorteras. Vanliga bebisar till vanliga familjer emedan baby-bossar som styr och ställer hamnar hos intet ont anande familjer som behöver styras upp. Det är en finurlig konstruktion kring tanken att det verkligen är så att de minsta egentligen kan tala och tänka, att de har en dold agenda och kan bossa runt. Ungefär som leksakerna i ”Toy Story” som tar över huset när människorna åker iväg.
Ur ett vuxet perspektiv är däremot ”Baby-Bossen” en psykologisk studie i hur ett barn kan uppleva det traumatiska att få ett syskon. Hur ska man hantera konkurrensen och svartsjukan som följer? ”Baby-Bossen” visar att det finns knep och överlevnadsstrategier att ta till, t ex att se ungen som en fiende som invaderat familjen och som nu måste bekämpas. Men det går ju också att till slut lägga ner stridsyxan och sluta fred.
Som så ofta i nyare animerade filmer finns två lager av berättelsen – en för de mindre tittarna och en mer avancerad full av ironiska blinkningar till de vuxna. Något som gör att filmerna blir mer uthärdliga, ja t o m riktigt underhållande, att titta på även för den vuxne: En fartfylld historia men full av eftertanke i syfte att få åskådarna att fundera. Hur är man familj? Vad det innebär att vara barn eller vuxen? Hur hanterar man kriser? Vad händer när vi spelar datorspel? osv.
Ett lysande exempel på dessa dubbla bottnar är ”Insidan ut” som är möjlig att tolka på flera sätt. Så också ”Baby-bossen” producerad av Spielberg’s Dreamworks som utmanar Disney/Pixar att göra klyftiga familjefilmer. Visst är skämten någon gång lite råa men hela tiden hjärtliga; kampen mellan storebror och lillebror är ju i slutändan inte på dödligt allvar. En film att se tillsammans och som kan fungera som del i ett gemensamt samtal om vad det är att vara familj och vilka roller vi får. Kul och hjärtevärmande!
Carl-Johan R Freed