Danmark 2015, Regi: Martin Zandvliet (Studio S)
Minröjning och etiska frågor
Efter andra världskriget ligger två miljoner minor gömda i sanden. Någon måste städa upp. Det är maj 1945 och hundratals unga tyska krigsfångar förs till Danmarks västkust. Deras uppdrag: att desarmera dessa minor som nazisterna grävt ner i sanden.
”Under sanden” berättar en glömd historia från andra världskriget som fängslar och skakar om. Jag ska villigt erkänna att jag inte kände till något av detta. Och påminner mig om att inte bara världskrigen utan alla krig och konflikter har aspekter, vinklar och mindre kända händelser som lätt glöms bort när världspolitiken diskuteras, nyhetsrubriker braskar och kända ledare framträder. Det finns säkert otalet fler historier ur vår nordiska krigshistoria att berätta.
Det är en rätt enkelt berättad film men i allt väsentligt spännande, särskilt givet dess verklighetsbakgrund. När danskarna insåg vartåt det barkade och att Tyskland skulle förlora, kunde man ta unga soldater från tyska sidan som fick i uppdrag att ”städa upp” – i dubbel bemärkelse – det egna landets missdåd.
På ett sätt kan man förstå denna hämnd utifrån ”öga för öga” eller ”skyll er själva” eller ”det är ju inte mer än rätt att…” Men samtidigt är det så självklart att det ju inte var DESSA unga killar som fattade de här besluten. Säkert var de flesta fångade i ett politiskt system som de inte kunde göra så mycket åt, kanske förda bakom ljuset och säkert rädda för repressalier om de vägrade. Och mycket riktigt – det finns ett danskt befäl som inte tycker att detta uppdrag är rättvist utan försöker navigera längs andra farvägar.
En film som mycket handlar om att hitta sin egen mänsklighet såväl som att stå upp för humanismen inuti ett orättfärdigt system. Utan att dra det för långt tänker jag i mitt stilla sinne att dessa principer går att applicera på allmän trångsynthet och skrivbordsbyråkrati också i sammanhang. Ja, varför inte alla de som kommer i kläm på svenska Arbetsförmedlingen?
Carl-Johan R Freed