Rabbit Hole

USA 2010, Regi: John Cameron Mitchell (Noble)

Oscars-hyllad kritikerfavorit

… som även jag som tittare tycker om. I sig är det ingen komplicerad film men den inrymmer ändå många bottnar och djup. Ett par förlorar sin son i en trafikolycka. Sedan får vi följa dem i sorg- och hjälpgrupper, i personlig bearbetning och deras gemensamma strävan att återvända till vardagen. Filmen handlar mycket om att försöken att nå varandra som par igen. För trots en gemensam sorg så hanterar mannen och kvinnan sin saknad olika och genom att de skapar parallellvärldar så växer de med tiden ifrån varandra.

Regissör Mitchell har tidigare gjort en rad minst sagt underliga filmer, men här är han ”right on target”. ”Rabbit Hole” är förvisso ännu en i raden av filmer om sorgearbete som kommit ut på marknaden det senaste årtiondet (resultatet av ett uppdämt behov att ta itu med tunga livsfrågor?). Men denna version är mycket sympatisk och parets process skildrad med fingertoppskänsla. Själsligt mörker, javisst, men ändå hoppingivande.

Filmen bygger på en pjäs och jag noterar också ett särskilt bra spel av Nicole Kidman som modern.

Carl-Johan R Freed