Shi, Sydkorea 2010, Regi: Lee Chang-Dong (Folkets bio)
När kulturen och konsten krockar med verkligheten
Det är inte ofta jag får möjlighet att skriva om en sydkoreansk film. Men här kommer den! ”Poesi” är en ovanlig filmprisvinnare om en dam i 60-årsåldern som får chansen att utveckla sin poetiska ådra. Mija har också hand om sitt barnbarn som råkar i ordentligt trubbel i skolan. Hur ska hon hantera sin situation?
Vackert, poetiskt med ett typiskt asiatiskt berättande. Man hänger kanske inte med i alla svängar och turer som västerländsk betraktare. Men ändå är storyn så pass greppbar och inkännande att tittaren identifierar sig med Mija. Längtan efter frihet och konstnärliga uttryck, efter andlighet, efter kärleksmöten. Men som så abrupt bryts av den betonggråa verkligheten. Den österländska berättartekniken är mer cirkulär än linjär och därför är slutet öppet. Precis som verkliga livet. För det kan finnas många vägar till överlevnad. Eller?
Carl-Johan R Freed