Lourdes, Frankrike m fl 2009, Regi: Jessica Hausner (Folkets bio)
Helandets praktik
Helandemirakel – är det enbart Herrens ingripande, blott ett mänskligt påfund eller en samverkan av båda? Detta liknar en dokumentärfilm men är ändå ett slags spelfilm. Jag blir inte riktigt klok på vad som är vad, men just därför är det skickligt gjort. Vi får följa med en rullstolsbunden tjej med MS som åker på pilgrimsresa till källan i Lourdes.
Filmen har blivit hyllad på festivaler och har redan kultförklarats – i dubbel bemärkelse – i vissa kretsar. I Sverige gick den mest gått på udda biografer och kommer säkerligen visas i SVT. Gott att den finns tillgänglig på hyr-DVD i butiken också.
”Miraklet i Lourdes” är ingen mockumentär utan rätt vördnadsfull trots att den också vill vara problematiserande. Frågor om en kristen helandeteologi reses, vår metodik och pedagogik kopplat till helandets praktik. Väsentliga aspekter tas upp: den mänskliga avunden (”Varför griper Gud in i hennes liv och inte mitt?”) och motsatsen: den osunda upphöjelsen av människor och påföljande förundran (”Wow, det måste vara något särskilt med henne eftersom Gud valde att göra henne frisk!”).
Men man bör vara uppmärksam på blandningen av katolska avarter och mer evangelisk lära och uppbyggliga inslag. Det gäller att skilja ut vad som är vad. Tyvärr är det t ex för lite fokus på Jesus och alldeles för många Maria-böner. Störande! Ändå väljer Gud att göra under. Tja… hans nåd är alltså större än exakta dogmer. Herren ser som vanligt till hjärtat. Han möter människans djupa andliga längtan också när denna tycks vandra på irrfärder.
Filmen är bättre när den är seriös än när den försöker vara milt ironisk. I sina sämsta stunder blir det Sällskapsresan-goes-spiritual-varning. Lärdomar? Åter till Bibeln, säger jag! Och samtidigt måste kyrkan vara öppen för att Herrens vägar inte är våra; de är alltid högre. Han väljer själv vad Han vill göra utifrån sin suveräna vilja och varje individs hjärteinställning.
Första halvan av filmen är bäst då frågor och förväntan byggs upp. Sedan tappar den fart och momentum och går dessvärre mot ett anti-klimax vid det dubbelttydliga slutet. Detta är nog avsiktligt så att tittaren får ser hur det kan gå i livet. Jag avslöjar dock inte utgången här!
Carl-Johan R Freed