Lilies of the Field, USA 1963, Regi: Ralph Nelson (Rainbow Productions)
En bortglömd pärla!
SVT visade denna ganska bortglömda mindre klassiker till minne av skådespelaren Sidney Poitier som gick bort i början av 2022. Den kan vara svår att få tag på så man får hålla utkik på nätet och YouTube. Kommer den i repris på vanliga kanaler – missa inte!
Dramat bygger på en roman av William A. Barrett. Detta är regissören Nelsons stora ögonblick – för övrigt inte så känd i registolen. Och det är en av Poitiers stora stunder som skådespelare. För sin insats fick han som förste svarte aktör en Oscar. Man kan lugnt påstå att Poitier var banbrytande på 60-talet också i filmer som ”Gissa vem som kommer på middag?” parallellt med afroamerikanska sångare som Harry Belafonte (de var lika mycket kulturpersonligheter som de var aktivister och socialt engagerade). När man ser den här typen av filmer på 2000-talet tycker man kanske inte att de är så storartade eller uppseendeväckande. Men går man tillbaka i tiden kan man förstå att de betydde mycket för 60-talets medborgarrättsrörelse och vägen fram mot större jämställdhet.
Homer Smith är en arbetslös byggnadsarbetare som åker västerut med bil. Han stannar på en avlägsen gård i öknen för att få proviant när hans bilmotor kokar. Han tvingas stanna över natten hos ägarna till farmen som visar sig vara en grupp katolska nunnor från östra Europa som upplever (eller själva har bestämt sig?) för att detta är platsen att tjäna Herren på. Abedissan Maria är mycket strikt men lyckas övertala Homer att stanna kvar ett tag till. Tänk om han är den hjälp Gud sänt till nunnorna för att bygga en kyrka mitt ute i ödemarken…
Det är en högst ovanlig och fin liten film som med små medel bygger upp en stämning som gör att det är svårt att slita sig. Hur ska det gå? Varför lämnar inte Homer direkt för att söka ett ”riktigt” och välbetalt jobb istället för att dag efter dag låta sig övertalas att stanna? Det här är som sagt en glömd liten pärla men som tål att ses och ses om. Titeln är ju hämtad från Jesus bergspredikan och mycket riktigt finns insprängt kristen musik som när Homer brister ut i gospelklassikern ”Amen”. En liten ensemble lyckas skapa en rik mångfald av karaktärer som alla kommer från olika bakgrundsmiljöer, raser och religioner men som tvingas mötas för ett – möjligen högre? – syfte. Inte för inte blev ”Liljorna på marken” förbjuden att visas i apartheidregimens Sydafrika. Trots en traditionell och ganska klassisk inramning – var den för subversiv?
Carl-Johan R Freed