Storbr/USA 2013, Regi: Roger Michell (SF)
Bitterljuv långhelg
Vad händer om man korsar Woody Allen och “Notting Hill”? Troligen får man “Le Week-End”. Kanske inte så konstigt då regissör Michell tidigare gjort just “Notting Hill” – en hushållsfavorit inom mitt äktenskap (Hustrun kan inte se sig mätt på denna närmast perfekta kärlekskomedi). Men denna gång är Michell mer av det bitterljuva på spåren i “Allensk” tradition – och betydligt mörkare när vi följer ett äldre par i parisisk miljö vars förhållande spricker i kanterna.
Det finns få saker som slår engelsk relationskomedi när den är som bäst; ironiska slängar och oneliners varvas med seriöst menat drama som alla kan relatera till. I detta fall ett nyligen pensionerat par vars relation gått i stå. Tanken är att en långhelg i Paris ska blåsa liv i relationen. Problemet är istället att allt groll kommer upp till ytan.
Känns det igen? Bittert och självrannsakande, men ärligt och omöjligt att inte sympatisera med. Och visst strimmar ljuset fram i mörkret också för ett åldrat par – åratal av relationsbygge behöver inte gå i stöpet bara för att ekonomin är i botten, ytan är förljugen och samlivet kraschat? Hög igenkänningsfaktor för många, och även yngre har mycket att lära när dessa klockrena engelska aktörer går i batalj med varandra!
Carl-Johan R Freed