Ibland springer man på någon okänd författare, musiker – eller filmregissör. Någon obskyr person från gamla tider som man av någon anledning missat. Eller en helt ny bekantskap från nutid som man bara inte hunnit bekanta sig med. Här är ett exempel från gångna tider: Irving Pichel.
Han tillhörde inte den kända filmeliten och jag vet inte mycket om honom. I ett par årtionden under första halvan av 1900-talet verkade han i skymundan i Hollywoods utkanter. Enligt imdb.com hann han med en hel del filmer som regissör och på annat sätt i branschen. Men så dog han något för tidigt en bit in på 1950-talet och hans karriär var en saga all.
Pichel verkar mest ha gjort historiska dramer och biografier med visst underhållningsvärde. Få av dem är kända och innehåller sällan de stora affischnamnen. Det verkar snarare som om Pichel varit en bruksregissör och habil filmhantverkare. Jag råkade ramla över ett par filmer med kristen tematik som finns utlagda på YouTube. Kvaliteten är undermålig och jag har ingen aning om några av titlarna finns på DVD eller en streaming-tjänst. Kan inte heller påminna mig att någon av dem visats på svensk television. Nåja, surfa gärna in på YT vid tillfälle och slötitta.
The Great Commandment, 1939. Vi får följa en judisk selot och en romersk soldat som båda från olika håll tar intryck av Jesus och inte minst berättelsen om den barmhärtige samariten med följd att de båda blir omvända till Kristus.
Martin Luther, 1953. En tidig biografi över reformatorn. Det har bl.a. gjorts en TV-version från 1980-talet samt den mer omtalade storfilmen från 2003. Här har vi dock en äldre version där vi också får möta Luthers kamrater såväl som motståndare i frågan om ”den rätta tron”.
Day of Triumph, 1954. En för mig helt okänd Jesus-film i färg från 50-talet. Kuriosa: Inspelad i kaliforniska öknen som får vara stand in för Israel.
Ovanstående alster är stolpigt berättade och ganska styltigt gestaltade av aktörerna, nästan som att de läser ett manus rakt upp och ner. Men ändå fascinerande – rent andligt – och intressant berättarmässigt. Vem riktar man sig till? Är det uppbyggelsefilmer för kyrkans folk? Eller hade man hoppats på en stor biopublik som längtade efter ett trösterikt budskap i skuggan av andra världskriget? Eller kan det vara så att Pichel verkade i skuggan av de färgglada storfilmer som Hollywood var expert på under 50-talet? Ett slags förebådande om de storfilmer som skulle komma i form av exempelvis Ben-Hur, Spartacus och andra andligt-historiska blockbusters?
Tydligen var Pichel själv något av en frommis som verkar ha fått produktionssstöd och teologisk support av kyrkan och dess prästerskap Men vem som gick och såg dessa filmer på 1930-50-talet är svårt att sia om.
Se dem gärna, som lite avkoppling och i form av gammaldags film-uppbyggelse. Ha dock fördragsamhet med att det mestadels känns som att en berättarröst läser händelserna direkt framför ögonen på en. Dessutom i ett halvdåligt skick på YouTube. Pichel gjorde även andra filmer av liknande uppbyggande slag. Men dessa tre ”andliga” filmer har jag i alla fall sett. Check it out for yourself!
Carl-Johan R Freed