Efter brylluppet, Danmark 2006, Regi: Susanne Bier (Nordisk film)
Vad styr våra liv?
Den danska regissören Susanne Bier visar återigen prov på ett intressant modernt, danskt filmberättande. Bier framstår mer och mer som en betydande kvinnlig regissör med mod att våga ta upp helt andra relationsperspektiv än många av hennes manliga kollegor. I sina filmer från 1990- och 2000-talet (t ex klart sevärda filmer som Bröder, Den Enda Rätta, Livet Är En Schlager och Älskar Dig För Evigt) har hon berört svåra frågor om mänsklig kärlek och brister i kommunikationen. Bier väjer inte för det svarta men har ändå en ovanlig förmåga att inte hamna i mörka återvändsgränder utan ljusning. Istället vågar hon – trots komplicerade relationer – predika hopp och tro mot slutet. Därav också en del kritik mot henne att vara alltför amerikansk – en invändning som framstår som löjlig och onödigt pessimistisk; tron på det godas möjligheter har väl inte amerikanare patent på?! Nej, Bier är beundransvärd i sin hållning att våga lyfta upp problemen i nutida relationer till ytan men utan att för den skull fastna i svårigheterna. Istället ger hon både sina rollkaraktärer och publiken förhoppningar om att vi människor till slut kan få möta bekräftelse och äkta kärlek.
I ”Efter Bröllopet” kallas Jacob (Mads Mikkelsen), en biståndsarbetare i Indien, hem till Danmark för att träffa miljardären Jörgen (Rolf Lassgård) som är van att få sin vilja fram. Han har nu bestämt sig för att sponsra Jacobs arbete bland utsatta barn eftersom barnhemsverksamheten hotas av nedläggning. Men veckan i hemlandet förändrar allt. Det visar sig att Jacob och Jörgen har mycket mer gemensamt än de någonsin anat. Till slut rubbas grundvalarna för hela deras liv…
Upplägget låter nästan som en thriller. Och visst är den första halvtimmens uppbyggnad sprängfylld av spänningar och föraningar som likt ”Festen” ger rysningar längs ryggraden. Snart utvecklar sig filmen till ett renodlat dramatiskt relationsdrama. Svärtan lättas ibland upp av humordoser som Bier sin vana trogen sticker in här och där – men bara tillfälligt. Det är nämligen en ganska tung film i flera avseenden och dramat tillåts hela tiden byggas upp mot ett klimax. Vi ska därför inte avslöja för mycket av handlingens detaljer eftersom intrigen innehåller gott om såväl vändningar som undermeningar. Just detta grepp att publiken inte vet exakt vad rollfigurerna bär på eller kommer att möta, blir en integrerad del i själva berättelsen.
Om vi ska lista några återkommande teman så får det bli följande: Svårigheterna att hålla ihop den moderna familjen är som så ofta i Biers filmer i centrum. Regissören skildrar denna kamp utan att hemfalla åt schabloner eller förenklade svar. Istället betonar hon vikten av att ändå ha ett slags familj och att som individ befinna sig i ett livsnära sammanhang. I ”Efter Bröllopet” möter oss även behovet av försoning med insikten om livets mörka sanningar, spänningen mellan gamla och nya relationer, föräldraskapets mödor och våndor (även dotterns livssituation tas på föredömligt allvar i filmen!), ärlighet i dödens närhet och den krock som uppstår när ideal ställs mot verklighet då u-land möter i-land och rika möter fattiga. Ja, filmens teman spänner över många områden om vad som är viktigt i livet. En röd tråd tycks vara hur vi reagerar när vi står inför val då motstridiga moraliska värderingar ställs mot varandra i kniviga situationer liksom frågan om vad vi kan styra i livet och vad vi inte rår över.
Vi måste också framhålla aktörerna som en väldig tillgång. Alla bärande roller är utmärkt spelade; Mikkelsen håller på att bli en ny lysande internationell stjärna, Stine Fischer Christensen är grymt trovärdig i en av de kvinnliga huvudrollerna och Lassgård har aldrig varit bättre. Hoppas han får många priser för sin roll!
”Efter bröllopet” är ett oerhört gripande drama med några förlösande skratt men kanske fler tårar ändå. Känslomässigt är det ibland lika starkt som i ”En sång för Martin” och ”Så som i himmelen”. Roligt att dansk film återigen visar sig från sin starka framsida (extra kul då att ha en svensk i en av huvudrollerna!). Se ”Efter bröllopet” om du får tillfälle och låt dig beröras av en film om att våga relationer, kärlek och försoning – också i en tid av brustna illusioner och besvikelser. Denna påminnelse kan även kristna behöva ta till sig.
Carl-Johan & Ingela Freed