Nebel im August, Tyskland 2016, Regi: Kai Wessel (Studio Canal)
Låt oss aldrig glömma
Den 28 januari uppmärksammades Minnesdagen av förintelsen. En påminnelse som måste leva året om. Detta utmärkta krigsdrama baseras på sanna händelser. Under andra världskriget fanns ett särskilt eutanasi-program. Mer än 5000 barn med handikapp och störningar fick bo på en inrättning som skenbart gav omsorg om sinnesslöa och efterblivna.
I själva verket – dolt bakom den goda hallonsaften och snälla sjuksystern – fanns en djävulsk och medveten taktik att förinta de små. Tanken var helt kongruent med Hitlers övriga ideologi: att på så många sätt möjligt bli av med för det ariska samhället misshagliga individer.
Naturligtvis skulle detta rent biologiskt vara svårt att genomföra, och rent etiskt segrade andra värderingar efter världskriget. Ändå är det skrämmande att se doktorns och sjukvårdspersonalens frenesi i att lura i patienterna den dödliga drycken utifrån övertygelsen om att de gjorde gott och banade väg för ett renat samhälle.
Likaså ryser man av tanken på att om nazisterna fått fortsätta detta mentalsjukhus-experiment fullskaligt och till sist ”lyckats” ta bort alla unga med funktionsvariationer.
Filmen ställer den ytterst fundamentala frågan om vad som händer med ett samhälle som redan tidigt sorterar ut värdefulla individer från icke önskvärda baserat på rasideologiska prefenser. En varning till oss också idag när frågeställningen tyvärr blivit mer aktuell än någonsin i ett Europa som letar förenklade lösningar på dilemman vid livets början och slut.
”Dimma i augusti” är en pamflett att obönhörligen och i varje tid stå upp för det okränkbara människovärdet!
Carl-Johan R Freed