Sverige 2006, Regi: Klaus Härö (Sonet Film)
En skamfläck i det upplysta, moderna Sveriges historia
I ”Den nya människan” spelar Maria Lundqvist sköterskan som arbetar på ett hem för utvecklingsstörda. Där bevittnar hon myndighetspersoners övergrepp på dem de är satta att skydda. En skakande påminnelse om en mörk fläck i folkhemsbyggandets kölvatten! Visst är inte alla vetenskapsmän, byråkrater och politiker onda – varken då eller nu. Ändå har de styrande i varje tid ett ansvar att tänka över sina handlingar: motiv och drivkrafter och konsekvenser för dem det berör. Men också att tänka in den s k snöbolleffekten, dvs vad händer i kommande generationer med det beslut man fattat – händelsekedjor man just i beslutsögonblicket inte kan överblicka. Ville man verkligen ha ett ”rent” Sverige? Måste alla vara likadana, lika ”friska”? Vem står på tur nästa gång att låsas innan och hållas undan samhället?
Härö har i sina filmer koncentrerat sig på att lyfta fram skamliga brottsstycken ur svensk 1900-talshistoria. Härö har även gjort Den bästa av mödrar (som skrivits om på denna websida tidigare) om mottagandet av krigsbarn i Sverige under andra världskriget – även den mycket sevärd!
Carl-Johan R Freed