Bibeln – TV-serien

GUDS EGET ORD

Sedan 1996 har TV4 haft den goda smaken, och kanske också kuraget, att visa en lång serie TV-filmer som kort och gott hetat Bibeln (Olika regissörer, Pan Vision). Bolag från bl a USA, Italien och Tyskland har legat bakom som samproducenter och finansiärer. Redan 1993 gjordes den första filmen i serien och 2002 avslutades det nästan tio år långa projektet. Numera håller serien också på att ges ut på video.

TV4 har alltså i samband med många av de stora, kristna högtiderna (i snitt ett par gånger om året) visat denna serie. Jag tycker denna satsning, en av tidernas största, längsta och dyraste, är lovvärd. Televisionen måste ha en eloge för att redan tidigt köpt in avsnitt i serien och visat dem i samband med storhelgerna. Dessa har för många tittare fått lov att tjäna som ett komplement till befintliga TV-gudstjänster och radioandakter. En nackdel har kanske varit att reklamen runt dem inte varit så god; inte alla – kristna såväl andra tittargrupper – har upptäckt dem i tid och många gångar har det också varit frågan om repriser.

Vad har då serien gått ut på? Jo, habila regissörer, ofta halvkända men med ett ganska gott hantverk bakom sig, har anlitats för att regissera de olika avsnitten gjorda för TV-formatet. Serien fungerar ofta ypperligt på TV eller video men skulle förlorat mycket på att visas på stor bioduk beträffande t ex dramaturgi och effekter. Inte sällan har man hyrt in kända aktörer för att förgylla rollistan, eller vad sägs om Max von Sydow, Richard Harris, Ben Kingsley, Dennis Hopper, Barbara Hershey, Klaus Maria Brandauer och många fler?!

Låt oss se något på kritiken mot serien! Man kan fråga sig på vilka grunder bibelböcker, -berättelser eller – personer valts ut för att filmas? Man har t ex lagt mycket tid på Salomo och Simson & Delila men inte mycket på profeterna. Nya testamentet upptar relativt få avsnitt (Skulle man t ex inte kunna ha gjort något spännande av Apostlagärningarna?). Det känns som om själva urvalet gjorts efter hand; manusförfattare har kommit på någon idé och använt den istället för att systematiskt och metodiskt valt ut lämpliga episoder. Helhetsintrycket blir därför något splittrat och ojämnt, med toppar och dalar (även om vi i slutändan ändå får en hyfsad översiktsbild över Bibeln) . Kvaliteten har därför också blivit skiftande; alltifrån spännande historier med evigt giltigt innehåll till sömniga longörer med mycket prat eller halvdant effektsökeri. Avsnitten har växlat mellan lysande, andeinspirerade berättelser till amatörmässiga och småtråkiga TV-avsnitt. Bibeltroheten varierar, oftast rör det sig om ett slags adaptation där man tolkar Bibeln och låter själva berättelsen få företräde för den religiösa eller etiska andemeningen. Ibland har det funkat, andra gånger har det blivit andligt eller etiskt tveksamt.

Men låt oss också säga något om det positiva! Troligen har folket bakom haft relativt ärliga och goda motiv. Man har inte ägnat sig åt någon allvarligare bibelkritik utan försökt förmedla texternas och händelserna ungefär som de står, om än omtolkade för att passa TV:s berättarteknik, och låtit budskapet tala för sig själv. Skönt att slippa skriva-på-näsan-predikandet som kristna bolag så ofta ägnar sig åt. Jag misstänker att vi här dessutom har att göra med katolska intressenter vilket ytterligare kan förklara vissa vinklingar och tolkningar. Känns rätt fräscht för en gammalprotestant att låta berättelserna få möta lite andra, intressanta infallsvinklar till bibelmaterialet än det för oss givna och självklara! Jag tycker nog också att hela serien, trots att den är något ojämn och varierar beträffande trohet till förlagan, med fördel kan användas för att åskådliggöra Bibeln i t ex konfirmations-, skol- och söndagsskoleundervisning. Ett, av flera, ypperliga redskap att levandegöra de gamla texterna!

Totalt sett är det ett lovvärt projekt och i stora stycken också ett lyckat sådant! En bragd dessutom att ro något så stort i land. I en viss mening förnyar serien Skriftens ord och kontextualiserar dessa till idag; inte genom att låta berättelserna utspelas i nutid utan genom själva berättartekniken och dramaturgin som är av ganska modernt snitt så att även nutida tittare hänger med. Summa summarum: Något liknande har aldrig förr gjorts beträffande Bibeln på TV eller film. Helheten blir till sist större än delarna! Man måste verkligen beundra ett sådant här engagemang och intitiativ i en sekularserad tidsålder. Måtte många få upp ögonen för Skriften och dess budskap som en följd. Gott också att se vad man kan göra med TV-mediet i syfte att upplysa, undervisa och övertyga om den judisk-kristna tron – om än omedvetet (?) från producenternas sida?!

Episoder i serien (ofta i två avsnitt):

Gamla testamentet: Skapelsen & syndafloden, Abraham, Jakob, Josef, Simson & Delila, David, Salomo, Ester, Jeremia.

Nya testamentet: Jesus, Paulus, Johannes uppenbarelse.

P.S. Glöm inte Hanna Barbera-serien för barn! Visst är den uttjatad för en del – men fortfarande kommer nya generationer som inte sett dessa enkla och tydliga, tecknade bibelberättelser för barn, och dels har den även släppts på DVD!

 Carl-Johan R Freed