USA 2010, Regi: Shawn Ku (Atlantis)
Den dubbla sorgen
Ett ordinärt amerikanskt medelklasspar får en dag polisbesök. Deras son har omkommit i ännu en skolmassaker. Och inte nog med det – han var hjärnan bakom den exempellösa slakten.
”Beautiful Boy” träffar rakt i mellangärdet. En film som kom direkt på DVD i Sverige men förtjänar mycket mer uppmärksamhet och beröm än så. Det är starkt, svårt, tungt – definitivt ingen lättsam fredagsunderhållning. Men i ordets rätta bemärkelse är det en uppbygglig film. Den är sann, trovärdig och i en ton som känns äkta berättar saker man sällan pratar om. Alla kan vi bli offer eller drabbas av sorg. Men att i samma stund brottas med frågan om skuld och skam och leta syndabockar i de egna leden – ja, det är nästan nästan outhärdligt.
Sonen är borta för alltid, men samtidigt tog han med sig tiotals oskyldiga ungdomar i graven. Varför? Filmen svarar inte på frågan. Ett genialt grepp. Man diskuterar och vänder och vrider på frågan. Både mamman och pappan anklagar sig själva, varandra, sonen… Men det finns inga heltäckande svar. Det bara – är… Det som hänt är ett faktum. Nu måste de kvarvarande leva med det. Ett modigt och livsnödvändigt statement! Kanske avspeglar detta en trend i själavård och terapi som vi skönjer, att gå från ofruktbart rotande i barndomen enligt Freuds metoder till att med hjälp av kognitiv beteendeterapi konstatera ”Så här ser verkligheten ut – hur ska vi komma vidare framåt?”.
I en passage citeras Bibeln: ”Gud låter oss inte prövas över vår förmåga”. Tvivlet sätter in. Det kan inte vara helt sant för ibland sträcks vi bortom det rimligas gräns. Men samtidigt kan kris leda till utveckling, motstånd till en ny fas av helande och försoning. Tankar som filmen låter oss i publiken ana. Inte minst Michael Sheen, som bl a medverkat i ”The Queen” och ”Frost/Nixon”, gör en ny, stark rolltolkning (även om jag tycker han ser ut som en träbock).
”Beautiful Boy” är helt klart en i raden av bra amerikanska independent-filmer som kommer ut på marknaden med något viktigt att säga i en alltmer kommersialiserad värld. Tack för det!
Carl-Johan R Freed