Le Fabuleux Destin d’Amelie Poulain, Frankrike 2001, Regi: Jean-Pierre Jeunet (Sandrews)
Utgivande godhet
2001 års stora franska succé har setts av en månghövdad publik, även på de svenska biograferna. I grunden är historien mycket enkel. Den originella Amelie föds in i en udda värld, fylld av minst sagt speciella människor. Men hon vägrar acceptera de hot om kärlekslöshet och brist som möter henne och omgivningen. Och så sätter hon igång att likt en anonym välgörare göra gott mot sina medmänniskor.
Regissören, Jean-Pierre Jeunet, har blivit expert på sitt numera kända varumärke: annorlunda människor i märkliga miljöer och omgivningar som hela tiden balanserar mellan fantasi och verklighet – inte sällan visuellt undersköna. I en bristfull värld verkar det som om människorna, trots allt, fortfarande hoppas och tror att kärleken ska segra till slut.
I sin jakt på kärleken och i sin mission att sprida den, stöter Amelie på olika personligheter som hon bestämmer sig för att hjälpa obemärkt. Ibland tuktas de för att lära sig en läxa, ibland får de en oanad uppmuntran och hjälp på vägen framåt. Men ska den goda Amelie, som frälser sin omgivning, SJÄLV också finna lyckan till slut?
Egentligen är det inte någon särskilt märklig eller originell historia i grunden. Men i regissörens händer blir det en fröjd för ögat med sprakande färger, häftiga kameravinklar och åkningar. Att befolka filmen med fascinerande gestalter, förvisso rätt knäppa, är ett genidrag – speciellt som de alla har försonande drag. Och vem kan låta bli att inte intas av Amelies personlighet – en modern Kristusgestalt?!
Carl-Johan & Ingela Freed